Praktiska riktlinjer för leder, märkning och logotyper

Arbetet med dessa praktiska riktlinjer kommer att pågå kontinuerligt under de kommande åren, efterhand som vi prövar oss fram och upptäcker vad som fungerar och vad som inte gör det.

I upprustningen av Pilgrimsvägen Skåne Blekinge under perioden 2019-29 är tanken att Birgittavägen ska vara först ut. Under perioden 202o-25 kommer vi att arbeta med denna led. Under den perioden kommer vissa steg även tas i arbetet med övriga leder. Eginoleden kommer att märkas av församlingarna inför jubileumsåret 2022. vissa delar av arbetet kommer därmed att göras i en annan ordning i Blekinge.

De konkreta målen för Birgittavägsprojektet är:

• Att märka Birgittavägen i överensstämmelse med de nya nationella riktlinjerna. Vägen ska märkas med både Pilgrimsvägens och Birgittavägens märke.
• I arbetet med detta ska lederna inventeras: Vägarna skall vandras och justeras vid behov. Lederna skall dokumenteras och informationen förnyas. Varje plats där en skylt ska sättas ska markeras. Markägaravtal ska skapas, samarbetsavtal med kommuner och församlingar, etc. Informationsskyltar vid kyrkor skall inventeras så att de är hela, läsbara och rena.
• De digitala informationskanalerna skall uppdateras, liksom det pappersmaterial som finns. Informationsblad skall ordnas för de olika lederna, liksom eventuellt papperskartor och guidehäften.
• Inventeringen måste också omfatta servicemöjligheter längs leden – alltså möjligheter att handla, äta och sova, duscha och tvätta, utnyttja kollektivtrafik etc.
• Inventeringen ska dokumenteras på pilgrimscentrum så att den kan ligga till grund för uppföljning och kommande inventeringar.

För att göra detta arbete effektivt och meningsfullt behöver vi:

• Utveckla kontakterna med kommuner och andra aktörer så att pilgrimsvägen uppfattas som en positiv och värdefull resurs i församlingen/kommunen både av befolkningen och som en del av besöksnäringen. Inte minst är det positivt om företag och föreningar blir involverade i arbetet.
• Arbeta tillsammans för att synliggöra och skapa innehåll och symbolvärden längs leden. Många gånger finns sådana värden redan och behöver endast lyftas fram. Andra gånger kan nya värden skapas.
• Skapa gemensamma traditioner. Dessa kan vara lokala och anknyta till sådant som församlingen redan gör. De kan också vara gemensamma. Birgittas kanoniseringsdag den 7 oktober och hennes dödsdag den 23 juli kan vara lämpliga dagar att anordna gemensamma satsningar längs leden. Ett mål kan vara att dessa dagar också kan göras till festdagar där olika lokala aktörer kan medverka. Tankarna kring detta måste utvecklas gemensamt.
• Tre teman kan lyftas fram för att tydliggöra Pilgrimsvägens värden för vandrare, kyrkans organisationer, turistnäring, kulturvård och andra: Historia, hållbarhet och hälsa.
• Pilgrimsarbetet är en gräsrotsrörelse, men behöver också stöd av en kyrklig organisation. I utarbetandet av tydligare ramar för arbetet med lederna får inte de ideella krafterna komma att sättas åt sidan. Detta är något att kontinuerligt bevara i minnet och försöka arbeta med.

Organisationsmässigt innebär arbetet att en ny struktur ska bli genomförd som är baserad på de olika lederna, så att t ex Birgittavägen kommer att ha ett nätverk, uppdelat i en nordlig och en sydlig del. Pilgrimsgrupper som finns i närheten kommer att kunna ansluta till detta nätverk om de önskar. Lokala pilgrimsplatser kommer att utvecklas vidare – de finns redan på pappret. Samarbetet med kommunerna kommer att prioriteras. Viktigt är också att relationerna mellan stift/Pilgrimscentrum, församlingar och kommuner och markägare ska bli tydligare genom skrivna avtal.

Ekonomiskt är förhållandet så att PC inte har medel för arbetet genom den budget som beviljas från stiftet. Varje kostnad måste alltså finansieras genom olika bidrag. Just nu pågår ansökningar och även ett LEADER-projekt kan bli aktuellt. Om det beviljas kan det finnas möjlighet att anställa en handläggare för projektet som kan samordna arbetet. Målet är att projektet kommer att genomföras på ett eller annat sätt – om vi inte får bidrag där vi tänkt oss, så får vi söka på andra håll, även om det betyder att projektet fördröjs. Givetvis kan det vara positivt om församlingar och kontrakt också kan ha möjlighet att ge ekonomiska bidrag.

Vad förväntas av församlingarna? Detta är förstås en viktig fråga, men inte enkel att svara på. Det är ingen färdig beställning som Pilgrimscentrum lämnar till församlingen utan en önskan om samverkan, där ramarna får bestämmas genom överenskommelser och kontinuerliga samtal. I detta arbete kan samarbetsavtalen bli viktiga för att tydliggöra församlingens formella åtaganden. det som inte kan regleras enligt ett sådant avtal är naturligtvis församlingens ansvar för sitt eget pilgrimsarbete.