Nidarosvandring 2:3
09-08-2017
170808
Rydaholm – Gällaryd, 20 km
Vi vaknar upp till en ny strålande dag. Natten har tillbringats i Rydaholms församlingshem. Efter ett par dagar börjar morgonrutinerna fungera väl. Klockan 8:00 står alla uppställda i en ring – med ryggsäckarna på – för praktisk information och morgonbön.
Vår pilgrimspräst Anna berättar i dag lite om jag-pärlan, den tredje pärlan på Frälsarkransen. Jag-pärlan hjälper oss att fokusera på oss själva, riktar tankarna inåt till den vi är när det yttre skalas bort. Samt att vi duger, precis som vi är! Ett budskap som många behöver påminnas om, inte minst flertalet unga som i dag sätter en oerhörd press på sig själva och varandra. Du duger, precis som du är, är något som jag själv också behöver påminna mig om.
Dagens vandring till Gällaryd gick på landsväg i ett förtrollande småländskt landskap, melodin ”på lingonröda tuvor och på villande mo” dök upp i mitt huvud. Gårdarna längs landsvägen var alla vackert underhållna, röda tvåvånings hus med vita snickerier. Det känns som en vandring i Astrid Lindgrens Bullerbyn. Dock med undantag för de små självgående gräsklipparna som sköter om de parkliknande gräsmattorna.
Jag gick förbi en idyllisk liten torpstuga, med en färgglad skylt vid tomtgränsen: ”Vi berikar huset med fiber!” Jag personligen kände mig inte helt övertygad om att fibern var det som berikade innehavaren av den vackra lilla stugan. Dessutom vet jag inte om det var en tillfällighet att nästa hus – utan fiberskylt – hette Fridhem…
Dagen var ljuvlig, lugnet och stillheten gick in i kroppen, sensommarsolen värmde, bladen på träden svängde lite mjukt i den lätta vinden.
När vi närmade oss Gällaryd gick vi förbi sjön Lången som gjord för att ta av vandrarkängorna och bada fötterna, vilket vi gjorde.
Lyckan blev än större, när vi vid framkomsten till Gällaryds fina församlingshem, upptäckte att det i byn fanns en damm med badplats! En stor lycka att efter en dagsvandring få kasta sig i sjön och svalka av sig vandringsdammet.
Tack för en underbar vandringsdag!
Text och foto: Kerstin Persson-Wester