Ångbåtsbron – monument

27-01-2021

Före och under hela kriget kom många flyktingar till Skåne och till Malmö och mottagandet organiserades efter hand för att kunna möta behoven. Vid krigsslutet kom tusentals flyktingar och koncentrationslägerfångar till Malmö, många med hjälp av de vita bussarna. Via hamnen i Limhamn, Sibbarp, Klagshamn och Malmö hamn. Här vid smörkontrollen och i Nyhamnen började under vårvintern 1945 alltfler flyktingar komma från koncentrationslägren i det sammanfallande Tyskland. I april 1945 kom kvinnor från Ravensbrück till just Smörkontrollen vid Ångbåtsbron. Här skapades ett tillfällig tältbad, en sanitetsanstalt för nyanlända. Här fick de något att äta och deras eventuella tillhörigheter försågs med en namnlapp, sedan blev de tvättade och genomgå desinfektion. Så fick de rena kläder och skickades till någon av stadens förläggningar.

Den 10 maj 1945, var kapitulationen redan ett faktum. Tidningarna var fulla med bilder av fest och glädje, blommor och fladdrande svenska och danska fanor. I Malmö fick man veta att en lastbåt med flyktingar var på väg. Fartyget hette s/s Homburg av Duisburg-Ruhrort och förde Röda Korsets flagga i aktern. På eftermiddagen den 11 maj gick hon till kaj i Malmö Nyhamn.

Ögonvittnet Torsten Segrell berättar: ”Det var ett otroligt rostigt och medfaret fartyg. Massor med flyktingar klädda i trasor hängde utmed relingen. Framme på backen spelade en militärorkester tyska marscher. Det var en makaber syn. Om det yttre var anskrämligt var det inre sju resor värre. Det visade sig att det i lastrummen låg 400 människor sjuka i tyfus. Fyra var redan döda. Röda korsets personal gick ner i båten iförda ansiktsmasker och gasskyddsutrustning. De sjuka var för utmattade för att ta sig iland själva; de måste vinschas upp ur lastrummen till den väntande sjukvårdspersonalen på kajen. Totalt fanns närmare 1 400 människor ombord. De var lägerfångar från Neuengamme utanför Hamburg, från Auschwitz och från Stutthof, polacker och ryssar men också fransmän, belgare och holländare. Det fanns även en mindre grupp judar. Många var kvinnor, en del med spädbarn i famnen, ibland inlindade i tidningspapper. Ombord fanns också tysk SS-personal i uniform.

Frans Woinicki var en av de polska överlevande från Auschwitz. Därifrån hade han räddats tack vare musiken. Han hade spelat trombon i lägerorkestern. När spökskeppet löpte in i Malmö hamn stod han i fören och spelade med några andra flyktingar. Fartyget kom från Flensburg i Nordtyskland där fångarna hade förts ombord av SS-soldater. Det gick rykten om att SS tänkte sänka båten ute till havs med man och allt. Sju dygn tillbringade de i ovisshet ombord. På kajen i Malmö fördelades flyktingarna på sjukhus och sanitetsanläggningar i regionen. Deras klädtrasor brändes. Efter avlusning och bad duschades de med DDT. Avlusningen kontrollerades noga eftersom det var lössen som spred den fruktade fläcktyfusen. Trots försiktighetsåtgärder kunde man inte hindra att en ung flicka i den svenska hjälporganisationen smittades och dog.

Monumentet uppfördes 1945 för att påminna om de sjömän som miste livet under krigsåren. På granitsockeln som bär upp ankaret finns namnet på männen och deras fartyg inristade. Texten: Sjömän från Malmö med omnejd offrade sina liv för landets försörjning krigsåren 1939-1945. Varje år läggs på Alla helgons dag en krans ned på platsen och en minnesstund hålles av sjömansprästen.