Gammalstorps kyrka / Gammalstorp´s Church

Herr Abbott och Fru Katarina

Gammalstorps kyrka ligger på en ö i en försvunnen sjö. Hit till kyrkön kom man med båt för att fira gudstjänst innan landhöjning och utdikning ändrade landskapet.

Inne i kyrkan möter Helig Abbott, en träskulptur från 1400-talet som bevarats från den försvunna medeltidskyrkan. Förutom sin vänstra hand och attributet han burit, har han förlorat färgerna som en gång prydde honom och dessutom alla helgonvännerna som brukade vaka här vid hans sida. På norra väggen hänger bilden av prästfrun Katarina Quiding och berättar om en försvunnen tid då en prästfru som blivit änka kunde konserveras och därmed ärvas som fru av nästa präst på samma plats. Här kom hon att leva som fru till tre olika präster. En kväll när kyrkan vilar tyst här på ön kan man ana hur Fru Katarina och helig Abbott lågmält samtalar om allt de förlorat.

Den som stannar och väntar in soluppgången nästa morgon kan höra hur de tillsammans vänder sig till den ende oföränderlige och sjunger morgonens lovsång.

Master Abbot and Mistress Katarina

Gammalstorp’s Church stands on an island in a vanished lake. People arrived by boat to the church island to hold services – in the time before land elevation and draining changed the landscape.

Inside the church you are welcomed by the Holy Abbot, a wooden sculpture from the 15th century preserved from the now vanished medieval church. Apart from his left hand and the attribute he carried, he has lost the colours that once adorned him, along with all the saintly friends that used to keep vigil here by his side.

On the north wall hangs the picture of clergyman’s wife Katarina Quiding. It tells of a past time when the widow of a clergyman could be inherited by the next clergyman on the same post. Katarina came to live here as the wife of three different clergymen. On evenings when the church stands quietly here on the island, one may sense how Mistress Katarina and the Holy Abbot talk quietly about all that they have lost.

Anyone who stops and awaits the sunrise next morning can hear how they turn to the Only Unchanging and sing a song of praise to the morning.