Heliga Birgitta – bedjare, visionär, klostergrundare, pilgrim, helgon

Birgitta klädd som pilgrim

Den heliga Birgitta Birgersdotter föddes 1303 och var av den förnäma Bjälboätten (Folkungaätten), en av Sveriges mäktigaste släkter. Hon är, tillsammans med sin sentida efterföljerska Elisabeth Hesselbladh, Sveriges enda kanoniserade helgon. Idag är hon ett av Europas sex skyddshelgon. Men vad har hon för relevans för oss i vår tid? Kan vi idag hämta några lärdomar hos henne – kan hon bli en samtalspartner för oss som lever i en helt annan verklighet? Mycket i hennes föreställningsvärld speglar förstås en medeltida världsbild som skiljer sig från vår egen, men kanske kan det också finnas sådant hos henne som kan vara inspirerande för oss i vår egen tid.

• Birgitta var under hela sitt liv en stor bedjare och en förebedjare för många. Hennes Gudsrelation var stark och innerlig och hennes böneliv är alltjämt till inspiration för många. I Vadstena ber Birgittasystrarna alltjämt Birgittas egen tidebön. Däremot är den bön som kallas Birgittas bön inte skriven av henne utan en produkt av en längre process – men den uttrycker något av hennes andliga hållning. För oss i vår tid kan hon vara en förebild i att i bönen söka en nära och innerlig Gudsrelation som bär oss.
• Birgittas uppenbarelser var av oerhörd betydelse. De första fick hon redan när hon var sex år. Det var framför allt jungfru Maria som talade med henne, men hon upplevde också att Kristus uppenbarade sig.Genom uppenbarelserna fick hon ett stort inflytande över samtiden både i Sverige och i Rom. De var ett uttryck för hennes profetiska kallelse och hennes starka engagemang i samtidens politiska läge – i övertygelsen om att hon verkade för Guds rike och Guds vilja. Utifrån sin starka kallelse tvekade hon inte att gå till rätta med de högsta kyrkliga och politiska makthavarna. För oss i vår tid kan hon vara en förebild i att våga låta tron inspirera oss till ett profetiskt engagemang i världen, att bli redskap för Guds fred.
• Birgittas kloster var en djärv vision om ett centrum för arbetet att bygga Guds rike i världen, män och kvinnor tillsammans. klostret skulle med sitt arbete bidra till att erbjuda omsorg för de fattiga och utveckla det omkringliggande samhället. Samtidigt var det ett projekt som syftade till att bygga en gemenskap som hade sin enhet i bönen och enheten i Kristus. Det sägs ibland att Birgitta med sin långa erfarenhet som hovdam, maka och mor hade med sig en stor praktisk kunskap om livet och en ”moderlig” omsorg om människor. Detta präglade hennes syn på klosterlivet som en hushållsgemenskap. Birgitta kan inspirera oss att också idag söka bygga gemenskaper som synliggör Guds rike i världen.
• Birgitta var en vittberest pilgrim. Under sitt liv hann hon med att som pilgrim besöka de största pilgrimsmålen: Nidaros, Santiago, Rom och Jerusalem. Dessa pilgrimsresor måste i mångt och mycket ha format henne som människa. De var sätt att söka en djupare gemenskap med Gud och en tydligare förståelse av den egna kallelsen. Hon avled i Rom 1373. Efter hennes död fördes kvarlevorna tillbaka till Vadstena. Vi kan i våra liv inspireras av henne att som pilgrimer på samma sätt fördjupa vår gemenskap med Gud och vår förståelse av vår kallelse.
• Birgitta kanoniserades den 7 oktober 1391, knappt 20 år efter sin död. Därigenom sällade hon sig till den långa rad av exempel och förebilder som finns i den kristna kyrkans tradition. Också vi får idag låta os inspireras av andras exempel till att sträva efter att bära vittnesbörd om Gud.  Inte minst kan vi kanske ana Birgittas bestående inflytande i mötet med dem som idag lever i den klostertradition som skapades av Birgitta. Så kan var och en av oss bidra till att bygga upp den kristna tradition som vi lever i.

Birgitta i Danmark, Skåne och Lund

Kopplingarna mellan Danmark, Skåne och den Heliga Birgitta är många. Cisterciensklostret i Alvastra var av stor betydelse för Birgitta och stod som förebild för hennes egen orden. Det var sannolikt under starkt inflytande av ärkebiskop Eskil som detta kloster bildades under 1140-talet, då det samtidigt grundades ett cistercienskloster i Herrevad i Skåne och i Nydala i Småland. Detta var början på en stark expansion för denna orden i Norden under de kommande århundradena med många kloster i både Danmark och Sverige. Ärkebiskop Eskil var personlig vän med ordensledaren Bernhard av Clairvaux, och en stark förespråkare för cistercienserna. Han avgick som ärkebiskop 1177 för att under sina sista levnadsår leva som klosterbroder i Clairvaux.

Cisterciensorden strävade efter att reformera klosterväsendet genom en strikt återgång till den benediktinska ordensregeln. I början av 1340-talet hade Birgitta och hennes make Ulf Gudmarsson genomfört sin vallfartsresa till i Santiago de Compostela. Efter denna resa bestämde de sig för att leva klosterliv var för sig och Ulf drog sig tillbaka till Alvastra som låg nära hans gods Ulvåsa. Han dog i Alvastra 1344 och begravdes där i ett eget kapell. Samma år flyttade Birgitta in i ett hus i närheten av Alvastra klosterområde och stannade där tills hon begav sig av till Rom 1349. Hon blev vän med klostrets subprior Peter Olofsson, som kom att nedteckna hennes uppenbarelser på latin under hennes vistelse vid klostret. Efter hennes diktat skrev han också ned Birgittinordens första regel, Regula Sancti Salvatoris. Efter Birgittas död 1373 skrev den nu till prior avancerade Peter Olofsson hennes levnadsbeskrivning tillsammans med en sekulär präst med samma namn, och denna text tillsammans med deras vittnesmål inför kurian kom att bidra till att Birgitta helgonförklarades 1391.

Under sin levnad var Birgitta starkt engagerad i den politiska kampen mellan Danmark och Sverige om de sydliga områdena, Skåne, Blekinge och Halland. Efter att under en period ha tillfallit Magnus Eriksson blev dessa åter danska i en fredsuppgörelse med danske kungen Valdemar Atterdag, vilket föranledde Birgitta att gå till häftigt angrepp mot den svenske kungen. Kung Valdemars dotter, drottning Margareta uppfostrades mellan tio till femton års ålder av Märta Ulvsdotter, äldsta dotter till Heliga Birgitta. Under denna tid grundlades också Margaretas vänskap med Märtas dotter Ingegerd, dotterdotter till Heliga Birgitta och så småningom abbedissa i Vadstena kloster.

De båda flickorna fick ett stort uppdrag: att förverkliga Heliga Birgittas stora vision om ”fredsriket”: ett samhälle i balans mellan kyrka och stat, ett samhälle styrt av en rättfärdig kung, där ingen skulle lida nöd. Det är därför inte förvånande att Margareta blev en viktig förespråkare och anhängare till Birgittaklostren och att hon aktivt medverkade till hennes kanonisering.I Lunds domkyrka fanns det under medeltiden ett altare till den heliga Birgittas ära, beläget i södra sidoskeppet nära nedgången till kryptan. Det fanns också en relik av hennes fingrar som förvarades i ett relikskrin i form av en silverhand. Detta relikvarium kom säkerligen till i samband med helgonförklaringen.

Margaretas svärdotter Filippa, hustru till Erik av Pommern, var under lång tid bosatt i Sverige och i praktiken landets regent. Hon vistades längre tider i Vadstena och blev förtrogen med Birgittas dotter Katarina. Vid sin död begravdes hon i Vadstena klosterkyrka.

Det fanns flera Birgittakloster i Danmark under medeltiden, bland annat i Maribo och Mariager. I Skåne var Börringe kloster under en kort tid Birgittakloster.

Birgittabiografier 

Det har skrivits många biografier om Birgitta, bland annat av Sven Stolpe.

En av de mest tongivande Birgittabiografierna under nittonhundratalet författades av Emilia Fogelklou, skånsk teolog från Simrishamn, mystiker, pacifist och kvinnorättsaktivist. Hennes tolkning av Birgitta är djupt personlig och tar fasta på Birgitta som ett exempel och förebild. Husmodern som blir klostergrundare och bär med sig något av moderskapets kunskap och omsorg är centralt för hennes Birgittasyn. Idag bedöms Fogelklous bok kanske som alltför subjektiv för att ha ett vetenskapligt historiskt värde – men den kan med fördel läsas som en modern helgonlegend.

Moderna kopplingar till Birgitta och Lunds domkyrka

Den 7 och 8 oktober 1973 hade kyrkooperan Den heliga Birgittas död och mottagande i himmelen sin urpremiär i Lunds domkyrka. Texten var skriven av Bengt V. Wall och musiken komponerad av Daniel Börtz.

Ädelsmeden Magnus G:son Liedholm skapade 2006 Birgittakalken, med tillhörande brödskål som används regelbundet i Domkyrkans nattvardsfirande.

Birgittas bön

Vill du veta mer om bakgrunden till Birgittas bön: Läs i tidskriften Pilgrim “HERRE, VISA MIG DIN VÄG”: Stephan Borgehammar nr 2 2020