Kirsebergs kyrka / Kirseberg Church

Mysteriet

Tre cirklar svävar i det stora altarfönstret i kyrkan. Cirklarna är en bild av den treenige Guden – Fader, Son och Ande.

Det berättas att kyrkofadern Augustinus suttit länge på sin kammare och funderat över hur Gud kan vara både en och tre samtidigt, men han fick inte ihop det. Till slut tog han en promenad längs stranden för att tankarna skulle klarna. Där fick han syn på en pojke som sprang ut i vattnet. Pojken kupade sina små händer i havet och skyndade sedan upp igen med vattnet strilande mellan fingrarna. De få droppar som fanns kvar samlade han i en hink.

Så sprang han ut igen i vattnet och upp till hinken, om och om igen. Augustinus blev nyfiken och gick fram till pojken och frågade: ”Vad gör du, min vän?” Pojken stannade upp och sa: ”Ser du havet där borta? Det ska jag ta med mig hem”. Då förstod Augustinus att det är lika omöjligt att förstå Guds mysterium som att ta med sig havet hem i en hink.

Kirsebergs kyrka är en strand där vi leker inför Guds ansikte. En plats för musik och dans, för samtal och lovsång, för mässa och bön, för gråt och skratt, för kärlek till skapelsen och till konsten. Men framförallt är detta en plats där vi får stanna upp och förundras över Guds mysterium.

The mystery

Three circles float in the great church window of Kirseberg. The circles picture the Holy Trinity – Father, Son and Holy Spirit.

The story has been told about the church father Augustine sitting in his chambers contemplating how God could be both one and three at the same time, but being unable to figure it out. Finally he took a walk along the shore to clear his mind. There he saw a boy running into the ocean. The boy cupped his little hands in the sea and then hurried up again with the water dripping between his fingers. The few drops that were left he collected into a bucket. Soon he ran out again into the sea and then back to his bucket, over and over again. Augustine was curious and approached the boy and asked: ”What are you doing, my friend?” The boy stopped and said: ”Do you see the ocean over there? I am going to take it home with me”. At that moment Augustine realized that it is just as impossible to understand the mystery of God as it is to bring the ocean back home in a bucket.

Kirseberg Church is like a beach where we play in front of God’s face. A place for music and dance, for conversation and songs of praise, for worship and prayer, for tears and laughter, for the love of creation and for art. But above all else it is a place where we can stop to contemplate the mystery of God.