Verktyg för materialet: Pilgrimens nyckelord och de ekologiska ledorden

Fördjupande tankar…

För den som leder en övning med pilgrimens nyckelord och de ekologiska nyckelorden kan det vara värdefullt att ha reflekterat över vad ordparen förmedlar, inte bara var för sig utan också tillsammans. De pekar ut en livshållning, ett sätt att vara – som också är ett tydligt alternativ till andra sätt att vara. Reflektionen över orden syftar till att möjliggöra ett gemensamt, fritt sökande efter nya perspektiv – men det finns samtidigt en underliggande vision, en önskan att möjliggöra en inre och yttre omställning, en omvändelse som Nya testamentet skulle kalla det. givetvis kan samtalet leda i helt andra riktningar än vad vi i förhand tänker oss – och det är bara positivt. Sådant är ju livet.

om pilgrimens nyckelord

Det finns mycket skrivet om pilgrimens nyckelord. Du finner fler texter här och litteraturtips hittar du här.

Pilgrimens nyckelord kan ge inspiration till omställning, både i våra personliga liv och i vår gemensamma strävan efter en bättre, mer jämlik och hållbar värld. De är processord, som pekar ut en riktning men inte ger färdiga svar. Utifrån våra olika erfarenheter och utgångspunkter kan vi med deras hjälp tyda livet.

Var och en får alltså hitta sina egna tolkningar av nyckelorden utifrån de livsfrågor som det egna livet väcker, men samtidigt finns det något i dessa ord som vi kan beskriva som ett försök att ringa in en motkultur i förhållande till många av de värderingar och livsmönster som präglar samhället. I den lilla texten Pilgrimsstaven skriver Hans-Erik Lindström: ”Vandringen ger uttryck för en längtan efter frihet i en alltför tidskomprimerad livssituation, enkelhet i en konsumistisk kultur, tystnad i en tillvaro präglad av bild- och ljudbrus, en dos av bekymmerslöshet där livspusslet slukar så mycket av vår energi, långsamhet i en tid av snabbhet och stress, andlighet i en kroppsfixerad tillvaro och delande i en tidsepok av självförverkligande och ytkontakter.

Pilgrimens nyckelord är öppna och kan växa i mening och betydelse när vi reflekterar över dem. De kan hjälpa oss hitta det som är äkta – men det kräver både eftertanke och urskillning. Vad är sann frihet, vad är det för enkelhet som är av godo, vilken tystnad skänker liv? Svaren på dessa frågor måste var och en upptäcka på egen hand, men likafullt finner vi dem ofta genom att lyssna på varandra. Det är i samtalets gemenskap vi kan upptäcka vem vi själva är, och vad som är viktigt för oss. Alla nyckelord har en negativ baksida, en förvrängd version, men de kan, rätt förstådda, öppna upp mot en livgivande och befriande verklighet. Nyckelordets positiva innebörd återspeglar en världsbild som är ekologisk snarare än dualistisk, inriktad på att spegla komplexa samband och samspel snarare än på polarisering och avgränsning.

Nyckelorden hjälper oss se hur vi är delar i en större helhet. De ger oss en djupekologisk förståelse. De lär oss att hållbarhet inte bara handlar om hur vi lever, utan om hur vi ser på oss själva och på livet. Omställning handlar inte bara om förändrade beteenden. Det är en inre, andlig process.

Fördjupande tankar om de ekologiska ledorden

De ekologiska ledorden är ett försök att synliggöra nyckelordens emancipatoriska innebörd. Emancipation betyder frigörelse, både i yttre och inre mening – att befrias ur yttre tvång och begränsning, men också ur de låsningar som skapas av våra egna föreställningar och fördomar. Till vart och ett av pilgrimens nyckelord har vi fogat ett ekologiskt ledord. Tanken med att på detta vis sätta samman ord i ordpar är att vi kan förstå orden på ett nytt sätt när vi förstår dem i relation till varandra. Orden hör samman och förklarar varandra.

Ordparen i denna text är valda för att de kan hjälpa oss se den djupekologiska, emancipatoriska innebörden i orden. Först när vi tolkar orden utifrån ett sådant perspektiv blir sambandet tydligt. I det första avsnittet, det om ordparet ”frihet” och ”mångfald”, står det att ”frihet leder till mångfald och mångfald till frihet”. Liknande formuleringar återkommer i de följande avsnitten. Innebörden av ordparet blir således att bara den frihet som leder till mångfald är sann frihet. Frihet i positiv mening innebär alltid att bejaka den kreativa villervalla och rikedom som livet rymmer. Påtvingad konformitet står i motsatsförhållande till friheten. En frihet som inte tillåter oss att uttrycka våra olikheter kan inte vara en verklig frihet. En frihet som inte erkänner andras lika rätt till frihet är därför inte heller någon äkta frihet.

Samtidigt kan bara den mångfald som leder till frihet vara sann mångfald. Mångfald i positiv mening är något mer än bara olikhet. När vi lever åtskilda från varandra, som om den ena människan inte angick den andra, leder det till att vi förlorar förmågan att förstå och känna gemenskap med varandra. Mångfald i positiv mening är den raka motsatsen till detta. Den bygger på tron att vi bara kan vara fria genom att eftersträva andras frihet. Vi måste vilja varandra väl. Vi måste kunna dela med varandra. Därför utgår den positiva mångfalden just från vår strävan att förstå och känna gemenskap med varandra.

När vi talar om frihet eller mångfald på ett sätt som inte gör detta samband tydligt, då använder vi orden på ett negativt sätt. Om jag till exempel hävdar att jag har rätt att agera som jag själv vill även om det kränker eller skadar andra människor, eller på ett sätt som hotar den biologiska mångfalden, då är det inte längre fråga om en positiv frihet. Skillnaden mellan negativ och positiv frihet är avgörande. Den negativa friheten är självförstörande medan den positiva friheten är självförstärkande. Vi är fria att göra onda eller goda val, men medan de goda valen utvidgar våra möjligheter att vara fria så urholkas dessa möjligheter av de onda valen.

Vi kan välja att vara själviska och likgiltiga inför andras behov. Det är vår negativa frihet. Den utövas på bekostnad av andras frihet – men den leder även till att vi förlorar vår egen frihet. Vi kan också välja att göra det som är välgörande för fler än oss själva, att avstå från något för att kunna dela med oss till andra, att styras av medkänsla och omtanke. Det är vår positiva frihet. Den bidrar till att skapa nya möjligheter och till att vi själva liksom andra kan bli alltmer fria.

Fördjupande frågor

Frågorna i den gemensamma texten bygger på ett grundmönster. Vi betraktar bilden och frågar oss utifrån den: Vad säger bilden oss? Därefter samtalar vi om de båda orden: Vad säger nyckelordet oss, vad säger det ekologiska ledordet oss, kan vi se ett samband? Det är viktigt att ta varje moment för sig och inte börja med att beskriva sambandet mellan bild och ord från start. Då blir det för många saker att förhålla sig till på en gång, vilket hämmar tankarna. Utöver de frågor som finns i det gemensamma textmaterialet kan det ibland vara värdefullt med ytterliggare fördjupande frågor. Här kommer några förslag för varje ordpar.

Frihet och mångfald

Är frihet alltid positivt, eller kan det också vara negativt?
Vad skulle man kunna beskriva som yttre frihet, respektive inre frihet?
Ibland skiljer vi på två skilda sätt att tänka kring frihet; frihet från och frihet till. Vad kan det betyda?
Mångfald kan vara en rikedom men också en utmaning, vad tänker du om det?
Hur kan rädslan för det vi upplever som främmande och annorlunda påverka våra liv?
Hur kan vi öva oss i att få en större förståelse och respekt för det främmande och annorlunda?
Biologisk mångfald är nödvändigt för att naturens ekosystem ska fungera. Kanske är mänsklig mångfald lika viktig för samhället? Vad tänker du om det?

Enkelhet och ansvarighet

Den helige Franciskus undervisade om att leva i enkelhet. På det viset skulle vi uppleva en större gemenskap med både Gud och skapelsen. Kan det vara sant?
Kan det vara ett sätt att uttrycka solidaritet med de som är fattiga att eftersträva ett enklare liv? Hur kan det komma till uttryck?
Vi vill ofta ha mer! Men att ständigt sträva efter mer kan bli en börda. Det gäller inte bara saker utan också annat i livet. Vilka är dina tankar om det?
Att behöva ta ansvar i en viss situation kan ibland kännas svårt och jobbigt, men kanske kan det också göra livet enklare. Vad tänker du om det?
Att vara en ansvarig människa handlar om att besitta förmågan att göra det som är gott eller rätt. Ansvarighet kan alltså uppfattas som en egenskap eller förmåga som vi kan lära oss – men hur går det till?
Det är lätt att känna sig otillräcklig. Det finns så mycket som behöver förändras och så lite vi kan åstadkomma. Hur kan vi förhålla oss till det, utan att förlora hoppet?

Tystnad och öppenhet

Tystnad kan vara något underbart som vi längtar efter – men det kan också vara något förfärligt som vi fasar inför. Vilka är dina erfarenheter?
Samtal kan bli till parallella monologer där ingen lyssnar på vad den andre säger – men det finns också samtal där vi verkligen möts och utbyter något med varandra. Vilka är dina erfarenheter?
Ibland kan tystnad handla om att inte bli sedd, att inte räknas med. Många gånger har till exempel kvinnors erfarenheter inte ansetts vara värda att uppmärksamma. Vi har inte heller varit så lyhörda när naturen försökt få oss att se att den lider. Personer som inte passat in i samhället har ofta gömts undan och glömts bort. Har du någon erfarenhet av det?
Öppenhet och tystnad är viktiga för bön och meditation. Vilken är din erfarenhet, vilken betydelse har det för dig?
Att vara lyhörd och öppen för andra människor är en positiv egenskap, men att vara en vindflöjel, att vända kappan efter vinden eller att vilja vara alla till lags är inte alltid så bra. Vad tänker du om det?

Bekymmerslöshet och tillit

Jesus säger att vi ska lära oss av markens blommor som inte gör sig bekymmer om morgondagen. I en psalm står det om att ”öva sig i barnets tillit”. Vad kan detta innebära?
Att ”ha bekymmer” kan vara ett uttryck för en vilja att ta ansvar för livet, att visa omsorg, att bry sig. På vilket sätt formas ditt liv av sådana bekymmer?
Bekymmerslöshet skulle också kunna innebära tanklöshet eller ansvarslöshet, att rycka på axlarna åt problem och inte ta dem på allvar. Vad tänker du om det?
När bekymren tynger ner oss leder det till tvivel, oro och rädsla. Då är det lätt att fastna i negativa tankar och uppleva hjälplöshet. Känner du igen det från ditt eget liv?
Sinnesrobönen lyder: ”Hjälp mig att acceptera det jag inte kan t förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”. Varför tror du att den bönen har hjälpt många att hantera sina problem?
Livet kräver att vi kan vara kritiska och ifrågasättande. En tillit som innebär att vi blint litar på allt och alla kan skada oss. Men att inte kunna känna berättigad tillit gör livet omöjligt. Hur vet vi vad vi kan lita på?

Långsamhet och hållbarhet

Beroende på hur våra liv ser ut kan vi uppleva att vi fattas olika saker. För den som lever i ofrivillig ensamhet och isolering kan livet bli plågsamt långsamt, medan den som springer mellan plikter och krav kan längta efter att bara få tid att andas. Hur upplever du ditt liv?
Snabba lösningar är ofta skenlösningar. De rör sig på ytan och går inte till botten med problemet. Kan du känna igen det i ditt liv?
Det som får växa fram över lång tid får djupa rötter och stark motståndskraft. Finns det exempel på det i ditt liv?
Hur påverkas ditt liv av stress? Tror du stress kan forma hur du tänker och reagerar i olika situationer?
Finns det ett samband mellan att skapa ett hållbart liv i yttre mening, till exempel genom att leva mer ”klimatvänligt”, och att skapa ett i inre mening hållbart liv?

Andlighet och förundran

Att gripas av existentiell svindel, att överväldigas av livets storhet, tillvarons ofattbara gåtfullhet, det drabbas de flesta av någon gång. Har du någon erfarenhet av det?
Andlighet kan ibland uppfattas som något världsfrånvänt. Det andliga och det materiella blir åtskilt, kanske också varandras motsatser. Men måste det vara så?
På vilka sätt kan vår förståelse av andlighet påverkas av att vi lever i ett samhälle präglat av individualism, konsumism och materialism?
Naturfilmaren och författaren David Attenborough har skrivit att han velat väcka människors förundran inför naturens rikedom och skönhet, för att på så vis skapa ett större engagemang för naturen. Kan det vara så, som han skriver, att förundran väcker engagemang?
För många troende speglar skapelsens rikedom den Skapare som är alltings ursprung och mål. Hur kan det påverka vår världsbild och Gudsbild?

Delande och inkludering

Delande kan handla om yttre behov, om att dela mat, värme och ljus, allt sådant våra kroppar behöver. Men delande är också något som handlar om våra inre behov, att dela erfarenheter, tro, rädslor och hopp. Vilka erfarenheter av delande har varit viktiga för dig?
Ibland blir delandet ett krav och prestation. Det handlar då inte längre så mycket om att ge för den andres skull som att visa upp vår egen förträfflighet. Delandet blir en statushöjande verksamhet. Vad tänker du om det?
Kärlek handlar om delande. Vad är kärlek för dig? Hur har du mött den? Vad har det betytt för dig?
Inkludering handlar om ömsesidighet och jämbördighet. Vi behöver vara behövda. Vilka är dina tankar om det?
Vilka människor och sammanhang finns inte i ditt liv? Hur kan människor som du inte har i ditt liv ändå rymmas i ditt medvetande och i dina böner?
Exkludering innebär att vara utesluten. Inkludering innebär att vara innesluten. Vi tillhör något större som kan ge våra liv mening och innehåll. Vilka är dina erfarenheter av det?

Hur materialet kan användas

Vi har utgått från tre tänkbara sätt att använda materialet:

I en samtalsgrupp som träffas vid sju olika tillfällen och samtalar om en bild och text vid varje tillfälle. Övningen kan då läggas upp på följande sätt:

Förbered genom att ställa upp bilden och placera om möjligt stolar i en ring så att alla kan se bilden.
Inled gärna med bön.
Övningen och dess syfte presenteras. Texthäftet delas ut.
Låt deltagarna presentera sig själva och säga något om vad de bär med sig in i övningen.
Bilden introduceras tillsammans med det nyckelord/ledord som det är förknippat med.
Därefter läses frågorna som hör samman med bilden upp högt.
Deltagarna i gruppen ges möjlighet att i tystnad reflektera var för sig över bilden under några minuter.
Läs texten högt.
Låt deltagarna sedan läsa texten ännu en gång under tystnad. Stryk under i texten om det finns något som särskilt berör, tilltalar eller utmanar.
Läs frågorna som hör samman med texten. Ge tid för egen reflektion. Samtala därefter kring frågorna. Om gruppen är mindre kan samtalet ske i helgrupp. Om gruppen är större kan det vara bra att först dela upp i mindre grupper och sedan ha ett gemensamt delande. Vad kan vi bära med oss från övningen?
Avsluta gärna med bön.

Ett annat sätt är att anordna en stationsvandring inomhus eller utomhus.

Om övningen sker inomhus kan den förberedas genom att ställa ut bilderna på olika platser i ett rum. Om övningen sker utomhus används bilderna i häftet.
Inled gärna med bön.
Låt deltagarna presentera sig själva och berätta vad de bär med sig in i övningen.
Samlas i en ring och presentera övningen och dess syfte. Texthäftet delas ut.
Låt deltagarna vandra mellan bilderna under tystnad. Ge dem uppgiften att reflektera över vilken bild och vilka ord som just för stunden berör mest.
– Vad ser du?

– Vad får du för känsla när du tittar på bilden? Vad berör dig? Varför?

Deltagarna kan ha häftet med sig så att de kan se vilka nyckelord och ledord som hör samman med varje bild. Det är inte nödvändigt att se på bilderna i en bestämd ordning utan deltagarna kan växla gå från bild till bild på det sätt som de själva önskar.

Låt gruppen återsamlas i ringen. Låt var och en i gruppen berätta vilken bild de valt, och om de vill, även, med några få ord, varför de valde just den bilden.
Låt deltagarna därefter bilda mindre grupper (2-5 personer per grupp) som samlas kring de olika bilderna. Ett sätt att göra fördelningen kan vara att låta gruppen själv ta ansvar för att fördela sig jämnt mellan bilderna. På så vis ges det en viss valfrihet, samtidigt som alla orden kommer med. Om gruppen är mindre kan det vara bättre att hoppa över en bild än att till exempel låta någon grupp samtala om två bilder. Ange hur länge gruppen skall samtala innan alla återsamlas i storgrupp. Mellan 10-20 minuter kan vara lämpligt beroende på gruppens vana att samtala. Om möjligt kan det vara önskvärt att ha en samtalsledare i varje grupp.
Samtala i gruppen om bilden och texten utifrån diskussionsfrågorna.
Återsamlas efter en stund och dela något av det som sagts i storgruppen. Vad bär vi med oss?
Avsluta gärna med bön.

Bilder och texter kan naturligtvis också användas för enskild reflektion. Även då kan det vara till hjälp att följa en viss ordning, till exempel enligt följande:

Gör övningen i en lugn och avslappnad situation där du inte blir distraheras eller känner dig stressad.
Välj ut en bild och sätt dig framför den.
Inled gärna med bön.
Påminn dig om övningens syfte. Vad bär du med dig in i övningen?
Betrakta bilden under tystnad.
Läs frågorna som hör samman med bilden och reflektera över dem.
Deltagarna i gruppen ges möjlighet att i tystnad reflektera var för sig över bilden under några minuter.
Läs texten under tystnad, gärna flera gånger. Stryk under om det finns något som särskilt berör, tilltalar eller utmanar.
Läs frågorna som hör samman med texten. Ge dig tid för egen reflektion.
Fundera på vad du kan bära med dig från övningen.
Avsluta med bön.

Frågorna är tänkta som en hjälp för att få igång reflektion och samtal. Det viktiga är inte att alla frågor diskuteras utan att det blir ett meningsfullt samtal.

Bönen som finns i materialet kan användas som inledning och avslutning av övningen. Sinnesrobönen, Herrens bön och välsignelsen kan också passa. Eller varför inte en Taizésång.

Om Walk for future – vandring till FN:s klimatmöte i Glasgow

Under sommaren 2021 startade en vandring till klimatmötet i Glasgow från Vadstena. Vandringen arrangeras i samarbete mellan kyrkor och andra organisationer på initiativ av Svenska kyrkan. Den beräknas att vara framme i Glasgow i slutet av oktober i samband med klimatmötets öppnande. Många har varit med att vandra kortare eller längre sträckor. Några vandrar hela vägen. I Tyskland har den nordiska gruppen förenats med en grupp som börjat i Polen och vandrat genom Tyskland.Syftet med en vandring av detta slag är både att med exemplets makt inspirera människor till att ta ställning för klimatet, att reflektera över det klimatnödläge som vi lever under och att åstadkomma omställning i våra egna liv.

Om det finns intressen som vill utnyttja människors vanmakt inför klimatnödläget – då behöver det också finnas krafter som befrämjar sammanhållning, solidaritet och gemenskap. Då har det betydelse när vi går samman. Det ger kraft åt den globala rörelsen för klimatet! Det ger kraft åt kraven på omställning. Att någon vandrar sänker naturligtvis inte jordens temperaturer, det tar inte bort koldioxiden ur vår atmosfär, det räddar inte skogarna i Amazonas eller i vårt eget land, det räddar inte den biologiska mångfalden och det skapar inte rättvisa åt de som drabbas värst av klimatförändringarna. Inte i sig själv i alla fall. Men det kan vara ett sätt att mobilisera de krafter som vill förändring, att samlas i hopp och strävan för vår gemensamma jord. Och kanske är vanmakten det största hindret för att kunna åstadkomma förändring.

Walk for future är inte tänkt som en engångsföreteelse kopplad till klimatmötet i Glasgow utan som startpunkten för en process som ska samla satsningar på klimatfrågor och pilgrimsvandring långsiktigt i kyrkan. förhoppningen är att kunna bygga en långsiktig rörelse.

På hemsidan www.walkforfuture kan du läsa mer om klimatvandringen. Där kan du också läsa hur du kan vandra med klimatvandringen på egen hand med hjälp av Walk for futures stegräknare. Du kan också följa vandringen på facebook.

BUDSKAP – Pilgrim’s walk for future

Under vandringen bar pilgrimerna med följande budskap:

Vi pilgrimsvandrar från Vadstena i Sverige till klimatmötet i Glasgow, Storbritannien, med en uppmaning till alla människor, inklusive oss själva, att ta jordens klimatnödläge på allvar. Vi behöver alla ta ansvar och agera nu för att hejda den globala temperaturökningen, det gäller individer lika väl som föreningar, kyrkor lika väl som företag. Vi måste hjälpas åt att förändra vårt sätt att leva för att uppnå noll-utsläpp av växthusgaser senast år 2050. Som en del av denna omställning uppmanar vi alla som på olika sätt är en del av Pilgrim’s Walk for Future att under sin vandring rannsaka sina liv, staka ut en personlig färdplan och sätta sig själva i rörelse mot ett mer hållbart liv.

Vi vänder oss samtidigt till världens regeringar och uppmanar dem att hålla fast vid Parisavtalet och omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grad.

Världens regeringar, företag och organisationer – inklusive religiösa samfund – måste lyssna på den bästa klimatforskningen som för närvarande finns och fatta beslut baserade på denna forskning.

Världens regeringar måste se till att säkerställa klimaträttvisa mellan fattiga och rika delar av världen och införa klimatlösningar som prioriterar skydd av människor och ekosystem före kortsiktiga ekonomiska vinstintressen. De länder och samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarna behöver få ökat ekonomiskt stöd från den rika delen av världen.

Länder, organisationer och företag med höga utsläpp behöver gå före och säkerställa att utsläppen omedelbart minskar. Detta kräver en snabb utfasning av fossila bränslen, investering i förnyelsebar energi för alla samt ett arbete för att bevara och återställa naturliga ekosystem.

Grunden i klimatomställningen behöver vara fossilneutrala naturbaserade lösningar och satsningar som bidrar till stärkt motståndskraft hos samhällen, inklusive för ursprungsbefolkningar.

Till alla beslutsfattare som läser detta vill vi säga: Vi längtar efter politiska beslut och åtgärder som kan hjälpa oss att hålla Parisavtalet. Vi kommer att stötta de politiker som vågar gå före och visa vägen i klimatfrågan.

Pilgrim’s walk for future är en del av en bred rörelse där vi som kyrkor är förenade och står sida vid sida med representanter för andra religioner och med miljö- och fredsorganisationer runt om i Europa. Tillsammans manifesterar vi vår beredskap att kämpa för jordens framtid. Hoppet är inte ute men det är bråttom. Det är mycket vi kan rädda om vi agerar nu. Därför vandrar vi – och vi är beredda att gå långt. Vi hoppas att du vill vandra med oss mot en gemensam hållbar framtid!